Från kontorskarriär i Stockholm till pizzabagare i Malmö

Oj, oj, vilken vecka..  Ledsen för enformig och skral uppdatering just nu men så får det bli! Vi jobbar intensivt på Mastio, det är 1000 saker att lära sig och samtidigt ett väldigt fysiskt slitigt jobb. Jag kommer hem och slänger mig på soffan som en grönsak varje dag. Det har varit en slitig start samtidigt som det är väldigt kul. Vi är ett riktigt härligt gäng som jobbar ihop!

Men det är också mycket tankar som snurrar, såklart. Att gå från kontorskarriär i Stockholm till att bli pizzaiola i Malmö är som två skilda världar, och ett ganska ovanligt steg att ta. Emellanåt slår det mig fortfarande att jag nog inte är riktigt klok. Jag har gått över till en tjänst som sliter ut mig fysiskt och med oregelbundna arbetstider, och samtidigt halverat min lön. Är det oansvarigt?

2017 har varit tufft på många sätt men samtidigt kan jag inte minnas ett år då jag mått såhär bra. Jag var rädd över att starten på Mastio skulle få mig att vakna, inse att jag ångrar mig, att jag är fullständigt knäpp. Och visst, det har bara gått 1.5 vecka hittills, men jag tycker det är kul att gå till jobbet. Jag stormtrivs framför ugnen, med mina kollegor och med min chef. Och nej, att diska är väl inte särskilt roligt. Att knåda 100 degbollar på en timme är enformigt, och de oregelbundna, korta pauserna där man själv ska hinna äta är svåra att hantera för en med hangry issues. Men vilket jobb har inte svaga punkter? Att få börja arbetsveckan med att stoppa händerna i deg upp till armbågarna, att få stå framför en 300-grader varm ugn och se hur en alldeles perfekt vacker pizza reser sig medan osten smälter. Det är ren och skär njutning på betald arbetstid.

Det har bara gått 1.5 vecka men ännu saknar jag inte kontorsstolen. Och jag börjar lugna ner mig i att livet kommer ha sin väg. Detta jobb och denna vardag är inte heller statisk. Livet fungerar inte så att man bestämmer sig för en sak och sen är det så, jag har förmånen i mitt liv att kunna ändra på saker om jag vill. Gå min väg. Att lyssna inåt har fått mig att må så mycket bättre än jag någonsin gjort. Sen vad mitt inre säger, det kan ändras. Huvudsaken är att vara lyhörd.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *