Att lyssna på magkänslan, del 2

Ja hörrni. En månad sedan mitt senaste inlägg. Det beror inte på att jag inte har velat skriva. Jag har bara inte vetat hur.

Detta år, denna vinter, det har varit en så häftig resa. Jag sa upp mig från ett toppjobb och började jobba som pizzabagare. Jag fick gång på gång förklara mitt knäppa beslut för omgivningen. Jag har mött både genuin och spelad förståelse (ni vet, de som säger ’vad häftigt!’ fast egentligen tycker att man är dum i huvudet). Jag har mött beundran och jag har mött kritik. Det har varit tufft att ständigt behöva hävda och förklara men också spännande, roligt och härligt att uppleva friheten i att jag faktiskt bestämmer själv. Jag har verkligen förstått, på riktigt, att det inte bara går att tänka utanför boxen utan faktiskt även ta sig ur den.

Jag har aldrig varit så lycklig som sommaren och hösten 2017. Beslutet var fattat, jag hade sagt upp mig och äventyret låg framför mina fötter. Dessutom skulle jag återigen bli skåning för första gången på tio år och jag skulle äntligen få flytta ihop med min kärlek. Jag minns att jag tänkte ”det spelar ingen roll vart allt detta leder, det kommer alltid vara värt den lycka jag känner precis just nu”. Och så känner jag fortfarande. Jag lyssnade på magkänslan, följde den instinkt som kändes rätt och jag gjorde det jag ville. För att jag kunde. Och för att jag struntade i vad folk skulle tycka.

Och nu är det dags igen, jag har återigen lyssnat på magkänslan, som talar annorlunda nu. En del kommer se det som ett misslyckande. Andra som att jag tagit mitt förnuft till fånga. Någon kanske faktiskt förstår. Det spelar inte så stor roll egentligen, jag vet att det är rätt val för mig.

Efter ett halvår av matprojekt, pizzabakning, hemmarestaurang mm. blev jag erbjuden ett jobb. IKEA i Malmö hörde av sig om en tjänst jag hade sökt förra vintern, som IT Projektledare. Först tänkte jag att ”nej, nu har jag valt att satsa på min passion, jag kan inte avbryta detta”. Men funderingarna växte sig större. Jag har trivts med mitt bohemiska liv men visst har det funnits saker som skavt, det gör det alltid. Jag vägde för- och nackdelar med det ena och det andra. Gjorde listor, planerade, funderade. Kände efter. Min mamma brukar säga att ”man kan göra allt man vill men inte allt på en gång”. Jag tänker ofta på det för precis så är det. Man kan allt man vill, men kanske inte alltid när man vill.

Jag valde att tacka ja till IKEA. Min magkänsla sa att det kändes rätt. Jag känner mig trots allt inte är klar med den typen av karriär, jag har mer att hämta och mer att ge inom en sådan roll. Min matdröm lever kvar och hemmarestaurangen ska jag fortsätta med, om än lite mer sporadiskt. En dag ska jag även ha min egna deli, var så säker. Jag har så mycket goda recept på lager som jag vill dela med mig av, som jag vill att ni ska smaka. Men först ska jag återuppta min projektledarkarriär. Denna gång på IKEA, i Malmö.

Ho buttato la pasta. Denna gång slänger jag pastan i grytan. Det ska bli gott med en klassisk carbonara.

6 reaktioner till “Att lyssna på magkänslan, del 2

  1. Hej Astrid!
    Det du gjort och gör är bland det roligaste någon gjort. Stor kram och lycka till med vad du gör önskar Gunilla och Henrik

    Astrid var min första Facebook vän. Tack för att du puffade igång mig!

  2. Haha perfekt ju, klart du ska satsa på det som känns rätt just nu! Människan är dynamisk, vi ändrar oss hela tiden och så också magkänslan 😉 tråkigt vore det ju annars! Pöss och hoppas vi ses snart igen

  3. Fantastiskt Astrid, lycka till! Du fortsätter Din modiga resa genom tillvaron o visar att detta att lyssna till magkänslan inte måste handla om att tänka o gå utanför boxen, ibland är det kanske lika modigt o nytänkande att hoppa in i den igen? Vilket föredöme Du är, ska bli så spännande att följa Din fortsatta väg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *